evliinah

Jag har ALLTID pratat om att jag vill skaffa hund, ända sen jag var åtta tror jag (då jag fick min första hundbok xD). Ja iallafall. Ett av problem har varit "vart ska vi ha den på dagarna?" På pappas jobb är det många som är alergiska och mamma kan verkligen inte ha den på sitt jobb. Men nu ska Palo´s skaffa hund och Thomas ska ha den på jobbet! (pappas jobb). Pappa blev typ glad och startade diskussionen redan i bilen när han hämtade mig. Sen togs det även upp vid middagsbordet. Mamma vill ABSÅLUT INTE ha hund. Eller hon vill det nog innerst inne men hon tror att det skulle bli så jobbigt och så tror hon att pappa skulle lessna efter ett tag, även fast han vill! (det vet jag för att jag har pratat med honom!) Hon tror att jag skulle klara av det men inte pappa, jag fattar inte!

Mamma verkar inte förstå varför hunden är människans bästa vän, varför så många i välden har hund. Dom har det ju av en anledning! Hon tänker bara på det negativa! Om det nu finns något negativt? enligt mig. Isåfall kanske att gå ut sent på kvällen eller när det är svinkallt. Men herregud! Det får man väl ändå tåla! !Det är en vän för livet och tänk allt underbart man får uppleva! Plus att jag har hört att man får bättre självkänsla, och DET jag jag behöva! heheh.. Ett annat "men" är ju att det kostar en hel del, men skit samma! Man kan ju spara pengar och typ dra ner på konsumtionen av t ex..... kläder!

Asså jag funderar stenhårt på det här och jag HAR verkligen tänkt igenom ordentligt. Det är inget "inpulsköp" av en hund som många gör! Har som sagt stridit för detta i sju år och kollat seriöst i typ två år. Jag vet alla för- och nakdelar och jag VET att jag skulle klara av det!

Jag blir så himla sur bara på att mamma inte förstår mig/oss! Hon säger i stil med: "Köp ni, men då är det dags för mig att flytta till egen lägenhet" Jag tror dock inte att hon verkligen skulle göra det, men man vet ju aldrig! Hon skulle ju inte vara så glad iallafall. Typ, "okej dom älskar en hund mer än mig." Men så är det ju inte! Ska hon någonsin förstå?!

Den första rasen jag funderade på var en Pinscher, men jag har läst på flera ställen att det inte är någon bra förstagångshund.. Lite surt men nu är jag nästan bestämd på en annan ras, miniatyr bullterrier! Det verkar vara en aktiv och vänlig hund som skulle passa oss väldigt bra! Jag vill, jag vill, jag vill! Det finns en uppfödare i Kalix, jag och pappa ska fara dit har vi bestämt! SNART hoppas jag, innan diskussionen dör ut liksom!

   är dom inte underbara?!


Långt inlägg, jag vet! Men jag behövde bara få ur mig det!

Har du hund? Berätta! Är du less? Vad är dåligt? mm! :D

(tack Linnea K för att du typ gav mig hopp igen! xD)